Michael...vad ska jag säga... du hade allt.

Ett smittande skratt, en vacker utstrålning, ett underbart sinne för humor, glittrande ögon och ett charmigt leende!

Jag stör mig verkligen på folk som inte förstod honom eller accepterade honom.

Michael hade ända sen han var liten ställts på så höga krav. hHan hade bott i en värld med vuxna i allt för många år, och insåg ganska snart att vuxna ofta lever i en falsk värld med mycket fördomar och rädsla!

Han hade blivit bestulen på så mycket grundläggande saker som tillhör en bra barndom, och istället för att ha lekt och skrattat hade han arbetat! Det var en tung börda på en sådan liten pojkes axlar!

När Michael själv blev vuxen skapade han sin egen barndom och en plats där det bara rådde fred och vänskap, där allt var roligt och där han kunde göra allt det som han aldrig fick göra när han var barn, Neverland.

Michael insåg det som få av oss gör. Hur speciell barndomen är, och hur viktig den är!

Michael älskade att vara tillsammans med barn. att bara umgås. Han var ju tvungen att bara vara med tråkiga vuxna när han var barn.

Jan brukade säga:

"Barn ljuger aldrig för dig. Barn är äkta, oskuldsfulla och goda. Att få vara tillsammans med barn är en välsignelse, som att få vara med änglar."

Jag önskar bara att folk kunde förstå honom bättre...

Men för mig är du alltid nummer 1.

RIP The king.

<3

Hyllning till dig, Michael. <3

jag älskar michael. och jag gör precis ALLT för att stå i hans försvar.

Rip, the king of pop.

Rip, the king of my heart